Natalie Povey's September Blog

Natalie Poveys Septemberblogg

Blogg för september 2016

September har varit en utmanande månad eftersom jag har varit sjuk med ett trycksår på undersidan av min vänstra fot som hade en infektion. Det är något som har pågått i flera år och jag måste hantera det dagligen för att se till att jag kan rida, eftersom jag hamnade på sjukhus med det för ett par år sedan och under nio månader kunde jag varken belasta, gå eller rida. Överenskommelsen jag har med min konsult på sjukhuset är att jag ska ha begränsad gång och endast belasta när jag gör det jag älskar mest, min häst förstås, vilket är frustrerande eftersom jag är så van vid att vara aktiv. Denna månad har jag tillbringat tid utan att belasta, vilket innebar att jag inte kunde rida. Under denna tid har vi hållit Fulltide i arbete och fortsatt hennes träning genom att longerar henne på hennes Equi-Ami ett par gånger i veckan, vilket hon tycker om eftersom det ger henne en paus från sin vanliga skola, även om jag försöker hålla hennes arbete varierat, vilket är svårare nu när dagarna blir kortare, eftersom jag får slut på ljus när jag tränar på kvällen, så vi är lite mer begränsade till ridhuset istället för att rida runt fälten de dagar vi kan.

Mot slutet av månaden började jag kunna belasta igen, vilket innebar att jag kunde fortsätta med Fulltides träning, så vi hade ett par lektioner med vår tränare – även om jag fortfarande måste ta det lugnt fram till min tid med min konsult på sjukhuset i slutet av oktober. Jag har arbetat hårt med våra testmoment samt vår noggrannhet. Vi har också fokuserat på att etablera Fulltides rytm i skritt och trav, eftersom den kan variera lite på grund av min ostadiga balans, då hon är mycket känslig för vad jag ber henne att göra, så hon försöker bara sitt bästa för mig, men vi behöver etablera en konsekvent rytm för att kunna uppnå högre poäng när vi tävlar.

I slutet av september hade Fulltide ett besök hos tandläkaren för en rutinkontroll eftersom hon betedde sig lite utanför sin karaktär när hon red i kontakt – hon gjorde inget busigt, hon kände bara inte rätt i sig själv. Hon var en mycket duktig flicka för tandläkaren, men hon hade en abscess i sin mun och det föreslogs att hon, på grund av obehaget, skulle få lite tid för att låta det läka.

 
Tillbaka till blogg